Raklång på marken med ett ton tegelsten på ryggen igen...Eller en näve grus, gör ingen skillnad.
Minsta skitsak som ska göras kostar så jävla mycket energi som jag inte har.
Tom på insidan, känner ingenting överhuvud taget, vilket i sig är avsevärt mycket jobbigare än att må regelrätt dåligt..Då känner man ju något iallafall vilket definitivt är att föredra i min mening.
Tidigare nämna Ergenyl åker i soporna. Åstadkom inte ett skit om det nu inte är den som orsakat att jag planade ut på botten i stället för att höja formsvackorna och plana ut dom sällsynta topparna där jag faktiskt mår som jag inbillar mig att en människa ska göra till vardags, med allt vad det innebär.
Suttit hela dagen i InDesign med ett A5 dokument öppet, har all text som ska dit men det är tydligen helt jävla omöjligt att ens få en sån liten skitsak gjord, fan va less jag blir!
Nåja, sluttjurat! Varit här förr. Bara att vänta tills trasslet i huvudet reder ut sig på egen hand och sluta försöka tvinga mig själv. Blir bara värre.
Cheers!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
2 comments:
Kämpa på broder!
Tjena Tvivlarn.
Tror jag provat det mesta nu, och erfarenheterna pekar på att det vettigaste är att helt enkelt inte kämpa alls, låta skiten ha sin gång och försöka undvika att skräpet går ut över omgivningen när man är trött, grinig, bitsk och allmänt cynisk
Post a Comment