Tuesday, October 31, 2006

Jävla människor & stackars barn

Fastnade framför 5:ans Outsiders igår!

Det handlade om föräldrar som inbillade sig att deras avkomma var såkallade Indigobarn.
Indigobarn är ett samlingsnamn på ungar som tros besitta någon form av paranormal förmåga ex. ESP, healingkrafter eller har kontakt med andar.
Eller som jag ser det: Indigobarn är ungar med någon form av boktstavsdiagnos a'la DAMP, ADHD eller ADD vars föräldrar har tittat för mycket på X-Men och inte vill bita i det sura äpplet och inse att ungen behöver professionel hjälp, utan dom försöker inbilla både sig själva och barnet att det är speciellt på ett 'bra' sätt och lyckas med det skada ungen ännu mer.

Trollmor ca 40: - Oliver är idag 8 år..Han har alltid varit speciell..Ända sedan han var en bebis har han varit väldigt uppmärksam och intresserad av sin omgivning! (ett barn som är uppmärksamt på sin omgivning? vilken revolutionerande upptäckt!)
För 2 år sedan fick han diagnosen ADHD av läkare, men jag tror inte att det är där problemet ligger, jag tror hans speciella beteende beror på att han ser saker som andra inte ser..jag tror han ser andar!..Så han får inte sin ADHD medicin längre!

Trollmor - Oliver!..Har du sett någonting idag?

Oliver - Jag såg en gubbe förrut!

Trollmor - Vardå någonstans?

Oliver - Ute!

Trollmor - Var det en ande?

Oliver - Jag vet inte?

Trollmor - Kan han ha varit död?

Oliver - Jag vet inte?

Trollmor - Är du säker på att han inte var död?

Oliver - Jag vet inte......jag tror....kanske...jag vet inte...jag är trött..jag vill sova!

Trollmor - Försöker andarna säga att du ska sova?

Oliver - Jag vet inte.....



Och på den vägen är det...Knappt några ledande frågor där!

Dom följde 2st familjer som påstod sig ha sk. indigobarn..Där den andra familjen tog priset..Morsan var ett indigobarn även hon och givetvis var henns 2 söner och hennes dotter det också. Hitskickade för att "hela världen" och utan dom är Jorden dömd att gå under!

Jag återfick dock lite hopp när dom intervjuade barnen i familj nummer 2.

Programledaren till barnen : - Är ni indigobarn?

Dottern ca 14 : - Jag vet inte..kanske?

Sonen ca 15 : - Nej!

Programledaren : - Är du inte ett indigobarn alltså?

Sonen : - Nej!

Programledaren : - Du anser inte att du är speciell på något sätt?

Sonen : - Nej! Jag är nog som alla andra i allmänhet!

Programledaren : - Varför tror du din Mor insisterar på att du är ett indigobarn då? Att du är speciell på något vis?

Sonen : - Jag har ingen aning! Hon har väl en 40-års kris av något slag!

2 comments:

Anonymous said...

Ska man skratta eller gråta. Jävla föräldrar.

Thomas Tvivlaren said...

Det där fick mig att tänka på den s.k. styckmordsrättegången för en massa år sedan (Catrine Da Costa). "Huvudvittnet" var en 1.5-åring som skulle ha sett ditten och datten som pappan gjort... Kan bara tala av egen erfarenhet men i den åldern så får man vara glad om knoddarna kan få ur sig något vettigt ord överhuvudtaget. I den mån så sker så är det definitivt ingenting som räcker för en muntlig universitetsexamen...